Läkare varnar !

Lördagen den 8 juni i år så gifte vi oss inför våra närmaste och allra käraste. Jenny ville ha ett traditionellt bröllop, det visste jag, men att hon hade en så bestämd bild av hur det skulle se ut att hon inte kunde tänka sig något annat än en traditionellt vit kyrka, det visste jag inte. Men en sak vi talat om och var ense om var att vi skulle åka på bröllopsresa, om än inte direkt, så ändå i nära anslutning till själva bröllopet. Som på film, brukade vi säga. Så blev fallet och på måndag vid lunch skulle vi sitta och smutta på en Mojito vid poolen.
Tyvärr går saker och ting inte alltid så smidigt som man kan önska...

Det är dagen efter bröllopet och vi har packat och ska gå och lägga oss när vi tar beslutet att åka till Systembolaget och lämna tillbaka ett tiotal flaskor vin kommande morgon, innan vi kör till flygplatsen i Göteborg. Nästa morgon kör vi till Bergvik och när jag öppnar bakluckan trillar en kartong med tio vinflaskor i asfalten... klirr! ...satan... men som tur var så arbetade det en vänlig själ på systembolaget som tyckte att självklart ska vi kunna lämna tillbaka dem ändå.
Väl ut från systembolaget så ber Jenny mig att kasta ett tomt korvpaket hon haft i baksätet att mata Theodor ur, jag tar korvpaketet i samma hand som mina solglasögon, går mot papperskorgen och sätter på mig mina solglasögon... satan... jag rev mig i ögat... sen utspelar sig en paniksituation som jag ska försöka förklara med några få ord...  "Det svider som fan älskling!"..."Spring till optikern!"..."då ska vi se, aj aj aj"..."jag ska hämta en kollega"..."oj oj du får stanna hemma"...satan..."det är resan eller ögat"..."Ring ögonakuten!"...E18 i 140km/h...möts i korridoren...in till doktorn..."då ska vi se, ja du har ett sår i hornhinnan, men det kommer gå bra"...halleluja moment...apoteket...mot Göteborg!...smärta...smärta...smärta...framme...mer smärta...nya kolsvarta solglasögon...mindre smärta...flygresa...smärta...kolsvart natt...mindre smärta...vakna upp i ett bäcksvart hotellrum utan att kunna öppna ögat...hör Jenny säga "åh titta havet!" medan hon drar undan gardinen och låter solljuset strömma in...SMÄRTA!...men efter några dagar med solglasögon dygnet runt så gick det bra igen. Slutet gott, allting gott... men se upp för korvpaket, de ligger där i kyldisken och försöker se så goda och oförargliga ut, men i själva verket är de djävulens främsta verktyg för att åsamka smärta och herren Gud i höjdens mest fruktade vapen i kampen mot hedningarna! Tittar man noga på Leonardo da Vincis, "Nattvarden", så kan man se "Jesu Korvpaket" nedstucket i bältet, det använde han för att skydda sig mot romarna, har jag hört. Nåväl, nu ska jag laga middag, så jag säger halleluja, amen och allt det där.

Det var inte de finaste solglasögonen jag ägt, men de var mörka och i och med att jag alltid bar solglasögon så ville Theodor göra detsamma.